onsdag 11 januari 2012

Farmor och Mormor

Det här inlägget kan nog kännas rätt fjolligt och obegripligt för en del, men nu öser jag ändå! för det är en otroligt mysig känsla att bli mor/far förälder!
Tänk att det faktiskt blir sådan förändring i livet när det sker!
Hjärtat svämmar över mest hela tiden och man släpper allt när dom kommer på besök!
Jag har ju två små knytten att ösa kärlek över nu, Elliot som blev 1 år i december och Frans som är tre veckor på fredag. Trodde ju knappt att det kunde rymmas mer kärlek än till den första då man tror man ska spricka hela tiden, men OJ vilka gömmor man har, en outtömlig källa! :)
Mormors och farmors dikterna  som ni kan läsa här nedan stämmer så himla bra tycker jag, jag har lånat dom från Elliots mormor. :)




Mormorsdikt
Det finns en speciell sorts barn som är överdådigt rikt begåvade : De är vackrare än alla andra, klokare, förståndigare, mognare. De har en utstrålning och en charm som är fullständigt förtrollande. Deras lysande intelligens och kvickhet låter tala vitt och brett, och de foton som stolt visas upp kan aldrig göra deras ljuvlighet rättvisa. 
Vad sådana gudabenådade barn kallas ? Barnbarn förstås.

Det finns också en speciell sorts mödrar vilkas kärlek är starkare än alla regelböcker.
De uppfostrar skamlöst, och tror att barn kan leva på pannkakor, vara uppe till långt fram på småtimmarna och somna med oborstade tänder.
De vet att glass och sagor botar örstygn och magont.
Barnen lyder dem inte - de samarbetar. Ty dessa mödrar har all tid i världen ( eller tar sig) och livet har lärt dem vad som är viktigt.
Vad sådana gudabenådade mödrar kallas ? mormödrar förstås.
Och när dessa båda möts i en kram sluts alla cirklar och alla klockor stannar. 


Och här får ni en Farmorsdikt (Siv Andersson)
När pappa vill ha råd
har farmor ofta svar
för hon kan ösa ur
all kunskap hon har
Hon ställer ofta upp
när kaos hopar sig
För barnbarn gör det svårt 
att bara säga nej
När barnbarn växer upp
finns farmor där som stöd
Sin kärlek och sin tid
hon ger i överflöd
och fast det sällan sägs
är tacksamheten stor
att ha en sådan skatt
som pappas goa mor



Eller vad säger ni mor och farmödrar, visst stämmer de:)

7 kommentarer:

  1. Det stämmer så bra.Får spara farmorsdikten tills juni
    Kram Margareth

    SvaraRadera
  2. Jag är den första att skriva under på det, men det där med att bli farmor är bara att glömma;)
    Kram♥

    SvaraRadera
  3. Så sant, så sant och så sant att vi blir trolliga :)

    SvaraRadera
  4. Blev lite nyfiken på din sida när jag läste den fina mormors-dikten hos Marie;)
    Härligt att den fanns en farmors-dikt också;))

    kramizzzz

    SvaraRadera
  5. Låter som något att se fram emot ,barnnarn alltså
    tack för tipsen om lampskärmar
    ha en skön kväll

    SvaraRadera
  6. Hittade hit via en länk från gulliga Eva (Vardag & Flärd)

    Förstår precis det du skriver i ditt inlägg. Själv har jag två underbara barnbarn.

    Jag släpper allt när dom kommer. Det blir bus, lek, skratt, äventyr, sagor, förtroliga samtal.... med barnbarn kan allt hända :o) Mina är 6 och 11 år.

    Jättekul att kika in här i din blogg! Återkommer gärna!
    Trevlig valborg!
    Kram
    Monika

    SvaraRadera
  7. Håller med till 100 procent ! Är både farmor och mormor och kunde nog inte tro att dom här små barnen skulle ta mig med en sån storm. Jag är förälskad i dessa ljuvliga små . Jag är så tacksam för denna livets efterrätt !!!!

    SvaraRadera